Överbelastningar i benet

Överbelastningar, sträckningar i muskler, senor, ligament och fästen-
hopparknä, schlatter, löparknä, trochanterit, ljumskbesvär, hälseneproblem

Många patienter kommer in för behandling i ett tidigt skede, med känning i en muskel eller ett fäste. Ofta i samband med träning, eller efter en viss aktivitet. Ibland rör det sig enbart om för hög belastning i förhållande till återhämtning. Stegras träningsmängden alltför snabbt är det svårt för kroppen att hinna med. Som bekant blir vi inte starkare när vi tränar utan i vilan efter träningen. Slarvas det med vilan, sömn, kost och återhämtning så behöver heller inte träningsdosen vara speciellt hög för att vi ska hamna i en spiral av överträning.

Men trots det så har jag aldrig stött på någon som rör sig perfekt. Inte ens när jag jobbar med elitidrottare. Ingen tillfällighet att även en de allra främsta idrottare fortsätter att jobba med tekniska grunder. Det finns alltid områden som ligger lite efter och som kan utvecklas ytterligare.
Hos dem flesta är det lättaste sättet att bli starkare i en viss rörelse helt enkelt bättre teknik. Det är inte råstyrka som får en tennisspelare att kunna slå den där stenhårda forehanden med full kontroll, utan mer en fråga om koordination, balans och timing. Samma tekniska färdigheter som gör att risken för överbelastning kan hållas nere trots alla år av hård ansträngning i träning och i matchspel.
Bra teknik leder alltså inte bara till bättre prestation utan minskar också risken för skada.

Knäskador är den vanligaste skadan inom ungdomsidrott och utgörs ofta av överbelastning av musklerna i framsida lår mot skenbenet. Överbelastning kommer som ett brev på posten när stressen på senan är större än förmågan till återhämtning. Kan komma plötsligt om belastningen varit alldeles för stor, eller som oftast, gradvis med tilltagande symptom när belastningen varit alltför ensidig och legat lite för högt under längre tid.

I undersökningen i det här fallet så måste vi titta på hela rörelse kedjan. Ofta föreligger svagheter, brist på rörelse och koordination i bäckenleder och höfter, men också i fotleder. Visst behöver senan bli starkare. Hade den varit starkare så hade gränsen för vävnadsskada legat högre, men i det här läget måste vi börja med att ta bort belastning för att ge den ro att läka.

Så ingen träning och vila ett tag? Nej, absolut inte! Träning absolut, men vi riktar in oss på de underliggande orsakerna! Märker vi att patienten är svag och stel i baksida lår, så kan vi sätta igång träningen här direkt. I löpning som ofta är en del av orsaken kan vi minska belastningen markant i framsida lår genom att kunna koppla på mer kraft från baksida lår, säte och vad. Är ljumsken spänd och stel så kommer de öka på muskeltonus i viktiga muskler i framsida lår som minskar förutsättningarna för återhämtning i skadeområdet och gör det svårare att koppla på den bakre kedjan av muskler.

Är bålstabiliteten dålig så kommer vi hamna i ryggen i rörelser och gå miste om stretch och träning av höften. Återigen kommer mer kraft behöva skjutas till från knät.

När den akuta fasen med inflammation och smärta avtar kan vi sedan bygga upp bra rörelsemönster igen i kedjan bål, bäcken, höft, knä och fot. Bättre teknik betyder lägre belastning vid samma arbete. Med bra teknik i löpningen tex kommer den stora initiala kraften i frånskjutet från höft och baksida och knät och vaden kommer in senare i rörelsen, mer för att addera fart än kraft. Träningen blir som vanligt fokuserad runt att vi tränar bra rörelsemönster med god koordination och timing mellan olika leder. Styrka, uthållighet i musklerna får vi på köpet! Se filmer från julkalendern 2020 på Instagram på ermeskogkiropraktik. Se också filmen om ledsinne!